Orden var min fars när han, över ”en” öl eller om det mer troligt kanske var whisky, köpt en motorcykel av sin kompis så jag skulle ha ”att övningsköra på”. Detta var i mitten av åttiotalet och jag bar fortfarande den tunna fjunmustaschen som klassiskt kallas moppemusche. Jag var nog inte ens 16, men en motorcykel hade jag fått. En tung. Att övningsköra på.
Denna motorcykel, en Honda CB250N -81 kom att bli min första tunga motorcykel. I garaget fanns en Sachs 125-cross, ett par Suzuki T125s och säkert någon moped. Att övningsköra betydde för mig att köra till skolan och i nian anser lärarna ofta att eleverna inte bör köra ”tung mc” och då allra minst inne i korridoren. Vad jag minns fick jag en skarp reprimand av tillsynsläraren Kjell. Inget mer. Ingen lapp till mamma. Inget enskilt samtal. Ingenting. Jag fick åtgärda denna ohörsamhetsutveckling på något sätt. Jag fann det bäst att inte köra motorcykeln till skolan. Jag lämnade den i ett cykelställ strax hitanför.
Den här hojen följde med något år och ersattes av flera andra maskiner. Dock var det min första riktiga motorcykel och skulle jag erbjudas att köpa tillbaka den skulle jag faktiskt göra det.
Min gamla ”Pålle”.
Jag vet inte det jag… 😉
Jag blir lite kränkt. Tycker inte man ska uppmuntra olagligheter.
Jag är kränkt av din kommentar.
Ingen har uppmuntrat till olagligheter, en historia har blivit berättad.
Som uppväxt i Varberg blev man ju lite nyfiken på Sachs 125 Var det en ISDT med Ove Lundell konstruerad ram som hade sitt ursprung i hans gamla Monark VM maskin med Nisse Hedlund motor. Frågorna hopar sig.
Magnus, det var en väldigt snyggt skapad ram som jag då trodde var fabriks. Jag har ingen aning. Jag körde den sällan men varje gång jag gjorde det stack tändplattan. Dyrt.